Välkommen till "Dagiset"

För nån vecka sedan fick jag en fråga som löd ungefär såhär: 


"Hej, kan inte du berätta vilka som ingår i stallgänget hos er?" 

Kommer inte ihåg frågan på pricken men jag antar att de flesta av er redan läst den, inklusive mitt svar.

På förfrågan så berättade jag om Selma och Sara, Alva och Madde, Therese och de andra småtjejerna Elsa, Ebba och Greta. Vårat mysiga lilla stallgäng och vilka roller alla hade, som tillexempel att Therese är medryttare på Vicke och Selma har sin shettis uppstallad här. 

På det inlägget fick jag två otroligt onödiga kommentarer, såklart anonyma. Eller nja, anonyma är väl kanske fel att säga eftersom att jag som äger bloggen kan se IP-adressen från den som skickade kommentaren, men signaturen var iallafall anonym. 

"Shit, asbra team, snarare dagis"
"Förlåt, men du kommer aldrig komma till toppen :)" 

Jag är mållös, hur kan man sjunka så lågt. 

Till dig som skrev dessa högst omogna kommentarer: 

Jag blev tillfrågad att berätta om stallgänget. När man snackar team så pratar vi om tränare, veterinärer, sponsorer, equiterapeuter, hovslagare, hästägare och hästskötare. 
Tjejerna i stallet är mitt stallgäng till vardags, mitt tävlingsteam består av mina tränare Anne Ström, Emelie Brolin och Lina Dolk, veterinär Axel Wallman, sponsorerna FF Fastighetsservice och John Deere Stigtomta, equiterapeut Anna Johansson, hovslagare Pelle Algotsson, hästägare som ger mig äran att rida deras fina hästar (För tillfället Sofie Berisson) och framförallt mamma som chaufför och coach, Lisa som hästskötare och pappa, mormor och hennes man som ekonomiskt stöd. Där har du mitt team. Men du kanske trodde att jag tränade för Elsa 10 år och hade Greta 6 år som beridare? 😉

Jag skulle inte kalla gänget för ett dagis, jag skulle kalla det en fantastiskt möjlighet att få umgås med barn och ponnyer, hjälpa dom att utvecklas, se framsteg, öva tålamod och pedagogik, ge fler barn chansen att få rida och framförallt att lära dom förmågan att hjälpas åt och förstå innebörden av teamwork redan från början. Lika mycket som jag ger dom får jag tillbaka. 

Om du, kära läsare som skrev denna kommentar själv satsar på en karriär inom ridsport skulle jag ändra min attyd omgående. Att se det negativa i saker och vara trångsynt tar dig ingenstans. Se möjligheter, ta alla chanser du får till att skaffa erfarenhet och att ge andra den, dela med dig av din kunskap och klanka framförallt inte ner på andra som också kämpar inom den här sporten eftersom att de flesta har det rätt tufft att få ihop det ekonomiskt. 

Nej, jag kanske aldrig kommer till toppen, det är få som lyckas. Men om jag inte gör det så är det iallafall inte för att Selma 4 år hade sin ponny uppstallad hos mig. 

Ett sista stycke innan jag går ut och trimmar Phaffe, du är aldrig anonym på internet. Det är inte särskilt svårt att spåra en IP-adress. Jag tror att du kan lista ut resten själv. 

Till alla er andra, TACK för att ni följer min resa med hästarna, ni är underbara 💝 



#1 - - Marita:

Bra skrivet Nora!