Fina bilder

Här kommer bilderna från Trusses photoshoot i söndags! Även några bilder på Phaffe fanns med då Lina red honom strax efter att jag ridit Trusse.

Jättefina bilder, verkligen. Har en del favoriter som jag tycker massor om.

Kommer även ha en till photoshoot senare i veckan, förhoppningsvis. Vi får se vad vädret tillåter. Den är iaf med Jennipher Engstrand som är en jätteduktig tjej som fotar på hobbynivå men vill utveckla sig mer och mer. Jag tycker att hennes bilder är jättehärliga så det ska bli superkul. Förhoppningsvis får vi till en heldag och då kommer det att fotas bilder på alla hästarna.

Trusses blick på denna bild, hittar inga ord 😍

Säsongens sista tävling

Igår startade jag två klasser som förmodligen även blir de sista för den här säsongen.

Nelson avslutade med stil och tog hem segern på 68,03%. Laget vann även för dagen samt tog hem segern i hela division 2. Tror att det är tredje året i rad som SRS försvarar segern 🙌🏻✨

Trusse och jag gjorde våran allra sista start ihop. Lite tungt med tanke på att det även satte punkt för min B-ponnytid. Ni som fortfarande har år kvar på B-ponny, ta vara på den. De åren är oslagbara ❤️

Vi gjorde en lite halvsvajig runda med lite små missar men totalt 65,0%, endast 0,3% från seger.

Jag har så fina ponnyer och jag är stolt över dom allihopa. Trist bara att allt har ett slut 😔 Idag åkte Trusse hem, ett längre inlägg om det finns längre ner.

Skämt åsido 😉😉

Tack för allt, Trusst Me 687

När jag träffade Trusse för ungefär två år sen stod han i en hage i skogen en bit från Amis gård. Han stod där ihop med en annan liten russkille, som jag tror var hans bror (om jag inte minns fel). Jag tyckte egentligen inte att han var så jättefin, huvudet var lite för stort för kroppen och hans svans var som en liten kvast. Han såg ut som vilken ponny som helst i mina ögon just då. Hade jag vetat vilken resa vi skulle komma att göra ihop skulle jag aldrig tro på det, och idag är han allt annat än bara en ponny för mig.

Trusse flyttade hem till mig några månader senare, hösten 2014. Han var min första unghäst och ganska hingstig, ibland var jag nästan lite rädd för honom. De första gångerna vi var ute med honom på programridningar och tävlingar skrek han bara och var knappt kontaktbar ibland. Hela säsongen 2015 gick åt till att vara hingstig, härja och tappa fokus. Jag tyckte att han var lite läskig, bökig att ha med sig och svår att rida. Tills en dag i slutet av säsongen då det bara klickade. Han gick på 66% i en LC, och det var första gången jag var nöjd med ett program på honom.

Under vintern hände det nått stort. Han mognade något otroligt i psyket och kunde ägna sin energi åt att träna. Han växte i kroppen och blev riktigt snygg. Han hittade sin fantastiska trav och otroliga bakben, han blev som en helt ny häst. Det var då mina tankar på USM började poppa upp på allvar. Jag blev fast besluten om att han skulle kvala, trots att han var ett russ och trots att det var många som inte trodde att han skulle klara av det.

Första starterna 2016 var dåliga, men efter två eller tre rundor på under 60% började han leverera. Under sommaren har han gett mig ena rundan efter den andra på mellan 65-70% med ett flertal vinster och placeringar i LB. Han kom tvåa i sin första cup på sitt första meeting, han kvalade till USM på 68,9% som snitt, han kvalade in till championatet på högst procent av alla i hans klass och han debuterade La på 63% och en andraplacering. Han är visad på bruksprov och kvalitetsbedömning och betäckt ett par ston. Han presterade långt över förväntan och han förvånade alla, inte minst mig. Denna ponny har fått flest lovord av alla mina ponnyer, han har defintivt framtiden framför sig.

Trusst Me 687 är helt fantastiskt. Han gjorde mina sista B-ponnyår lärorika, roliga, svåra och kämpiga, underbara, framgångsrika och inte minst prestationsfyllda.

I helgen gjorde vi våra sista äventyr tillsammans. En start i LC på 65% och en photoshoot med Elin när jag red honom för sista gången innan vi lämnade tillbaka honom. Jag red passet med en klump i magen.

Han var alltid glad och positiv, ett riktigt busfrö med glimten i ögat och kapacitet så det heter duga. Jag kommer sakna hans gnista och hans prickiga lilla mule mot min kind.

Han lämnar inte bara en tom box efter sig, utan en tom bit i mitt liv och i mitt hjärta.

Lycka till i livet Trusse, och tack för åren med dig. Du är oslagbar.

❤️🦄

Sista dagen på championatet

Sista dagen var betydligt bättre än första dagen, okej, vi låg lååångt ifrån vad vi egentligen kan visa men fortfarande bättre. Även poängen blev bättre men som sagt långt under våran nivå. Tråkigt när man inte får visa vad man går för. Nu har vi lagt om planen lite för hans kommande tävlingar och liknande så att det passar bättre med hur han går för tillfället. Allt ska ses ur utbildningssyfte.

Nu infinner jag mig i vackra Kroatien med familj och vänner, på söndag får jag rida igen.

Stort grattis till Sandra Andersson Wickström som vann med russhingsten Matteus. Roligt ändå att vi kunde hålla segern inom rasen.

Vi hörs igen om några dagar 😊

Trotsålder

Nähäpp hörni, vi fick verkligen inte till det idag. Vet inte riktigt vad som hände egentligen, framridningen gick bra och allt var som vanligt tills vi skulle in på collecting ring. Då var tydligen staketet JÄTTEläskigt, och inte blev det bättre inne på banan heller, snarare helt tvärt om. Det var definitivt inte lättridet idag med en häst som bara kastar sig och skyggar för staketet samt fryser fast i marken totalt. Jag valde att bara släppa alla förhoppningar jag haft för denna helg och istället behålla tålamodet och lungt och beslutsamt göra allt jag kunde utan att bli frustrerad.

Jag fick massor av fina ord av de människor som sett oss på både framridningen och tävlingsbanan, bland annat att Trusse hade enorma kvaliteer och att jag tog mig igenom det hela på ett proffsigt och bra sätt. Domaren skrev i hans protokoll att jag kämpade väl och att jag utförde det så gott jag kunde.

Han är inne i sin trotsiga femårsperiod just nu då han testar mig på diverse olika sätt och jag försöker bara att se det som en del i hans utveckling trots att det är skitsurt att sitta på ponnyn som kvalat in på högst procent av alla i hela klassen och sen inte få ut nått av allt jobb man lagt ner. Han har levererat klockrent hela sommaren så hans trotsighet kom lite som en chock efter en period där han gått som på räls, men det är sånt man får ta med unga ponnyer. Det är ju trots allt ett projekt jag sitter på och inte en fullt utvecklad och färdig ponny som går stadigt hela tiden.

Vi funderade ett tag på att åka hem igen redan nu ikväll men tack vare otroligt trevliga människor här på tävlingsplatsen fick vi möjligheten att rida honom på collectingring samt runt hela banan nu under eftermiddagen. Jag red fram på vanliga framridningen och därefter på collectingring och runt banan tills allt kändes superbra och alla spänningar var släppta. Nu hoppas vi bara att det håller i sig tills imorgon.

Han är hursomhelst ursnäll att ha med sig på meetings. Lugn i boxen och installerar sig bra, äter, dricker och kissar utan problem så det är inga problem alls.

Imorgon fodrar Ami och så ska vi mötas här på hotellet och äta frukost vid åtta. Därefter ska Trusse promeneras, jag ska putsa iordning hans grejer och dona lite och sen rider vi vid lunchtid. Vi hoppas på bättre resultat imorgon!

Jag är iallafall stolt över min insats som kunde behålla lugnet och bara ta mig igenom programmet med de åtgärder som gick att tillta. Har sett många gånger då ryttare tillslut tappat proffsigheten och låter frustrationen ta över och ilskan går ut över hästen och så ska det ju inte gå till. Problem ska lösas på korrekta sätt. Ja, en viktig start gick åt helvete men ur det måste man se att han har ju faktiskt en framtid framför sig och även om vi gjorde en bortkastad start idag så måste vi ta igenom detta för hans utbildning och framtida ryttares skull. Då passar det sig helt enkelt inte att bli arg. Dessutom sjukt oproffsigt att låta ilska ta över.

Vi tröstshoppade lite på Vetlanda Hästsport, ett par sporrskydd och en nummerlapp till schabraket från Kingsland fick det bli. Lite sånt som är bra att ha.

Nu har vi ätit middag på Bar&Ät här i Vetlanda och tar nya tag inför imorgon, och med det säger jag godnatt 💕

På väg in i boxen! Fler bilder på gång
Championatrosett!

Mot Vetlanda

Nu sitter jag, mamma och Trusses ägare Ami i bilen på väg till Vetlanda med drygt 40 minuter kvar. Klockan är strax efter sju och vi åkte hemifrån vid halv fem ungefär så det blev en väldigt tidig morgon idag. Trusse har bara åkt såhär långt en gång i livet tidigare men vi valde ändå att låta honom få en natt hemma innan tävlingen med ordentlig sömn. Inatt kommer han att få sova i en box på anläggningen. Jag joggade honom lite igår och då kändes han jättefin och jag fick verkligen en bra känsla. Har dock träningsvärken från helvetet sen ett fyspass i skolan men klarade jag av att rida igår så kan jag definitivt göra det idag med, får bara tänka bort det helt enkelt. 
 
Jag har ätit mackor och oboy i bilen och så får jag äta nån lunch när jag ridit klart och Trusse är installerad i boxen.
 
 
Igår kom världens finaste mamma hem med nya vita ridbyxor och ett nytt vitt schabrak till Trusse som vi ska inviga idag. Jag hoppas att det ger tur 💪
 
Ni får en till uppdatering ikväll med lite resultat samt fler bilder. 
 

Två superträningar

Både Trusse och Phaffe var i ridhuset igår och tränade dressyr. Är jättenöjd över bådas insats och jag känner själv att vi blir bättre hela tiden.

Phaffe outfit:
Lindor: Showmaster
Schabrak: Hööks

Trusse outfit:
Lindor: Event
Boots: Eskadron
Schabrak: Hansbo

Jättedålig bildkvalité i ridhuset tyvärr 😩

Tävling i Eskilstuna

Tävlingen i lördags gick inte riktigt som planerat som många av er redan sett/vet, särskilt ni som följer mig på Equipe borde ha förstått att något gick snett. 59,8% i en LB är verkligen under min och Trusses värdighet, han har levererat rundor på mellan 65% - 70,5% hela sommaren plus 63% i La-debuten så lördagens resultat kom lite som en chock tyvärr.


Han var extremt trött/seg och helt utan power genom hela programmet och vi fick en stor miss i galoppen som drog ner oss på 2or och 4or. Trots att han hade åttor och sjuor i protokollet så hjälpte det inte så mycket då dessa låga siffror drar ner en hel del. Lyckligtvis hade jag ett fint lag med mig att stötta upp min och Trusses dåliga dag på så det ledde iallafall till lagvinst i första omgången.

Vi tar helt på oss allt som hände i lördags då vi borde sett ett mönster tidigare. Redan på tävlingen i Boxholm då han debuterade La var han ovanligt trött på tävling vilket resulterade i ett avbrott i galoppen. I vanliga fall brukar han alltid showa loss, hingsta sig, vara otålig och bankig samt skrika en hel del, men i Boxholm var han tyst, snäll och inte hingstig alls. Samma sak hände nu i lördags, inte hingstig över huvudtaget utan bara lugn. Jag har under hela sommaren joggat honom 10 min hemma innan tävling då det har hjälpt honom massor rent fokusmässigt. Till och med på Gripenmeetinget då han tävlade tre dagar i rad joggade jag honom varje morgon och ändå var han superhet på tävling. Nu verkar det som att han mognat ytterligare och kommit till en ny fas i sin tävlingskarriär, där han inte längre behöver joggingen. Han blir helt enkelt för trött. Nu har vi tittat över hans vanor innan tävling och kommer därför göra en del ändringar inför helgens ungponnychampionat. Kändes lite surt att sista starten innan championatet gick åt skogen men vi fick till en grym träning idag så förhoppningsvis klarar vi av att ta oss hela vägen till våra mål i Vetlanda i helgen.

Från vänster: Jag och Trusse, Lagledare Maggan, Emma och Bubblan, Nadine och Chilli, Emelie och Freddy.
Inridning till prisutdelningen.
Visa fler inlägg