Gin

Gin fyllde 19 år häromdagen

Självklart firades det med tårta! Recept finns längre ner ;)
 
 
RECEPT PÅ GINS ÅRLIGA TÅRTA:
 
3 knäckebröd
Ekologisk ljus sirap
Strösocker
Havregryn/havrekross
Morot/äpple
Färskt gräs
 
Börja med att lägga ett knäckebröd i botten. På med lite sirap, och gräs ovanpå. Häll på lite strösocker och havregryn. Toppa med morötter. Sen är det bara att köra ett lager till, och ett lager till precis likadant :)
Gin

Gin från dagens träning

Vi har börjat sätte igång Gin lite igen och han känns pigg, mjuk och framför allt mycket bättre i benet. Idag jobbade jag honom lite ute på gräsvallen och han var busig, fick vara noga med att inte lägga honom för lågt för då blev det några serier med bocksprång...
 
Skönt med sol=Rida i T-shirt!!
 
Schabrak: broderat från Hööks, present
Lindor: Event
Boots: Present
Ridbyxor: De nya jag beställde från Horse Me Up
T-shirt: Från Nybyggets ridläger
Gin

GIN HALT

Jag meddelar nu att Gin har gjort sig illa i hagen under en av alla busgalopper med Benny och de andra kompisarna. Gin har antagligen sträckt sig och känns stapplig att rida. Han är inte halthalt men han känns stapplig och släpper ibland med höger bak. Så nu blir det en veckas promenader, arnika gel på bakbenen varje dag, linda med back on track varje dag och massera kors, rumpa och insidan av bakbenen varje dag tills han är bra igen.
 
Vi hoppas innerligt att han hinner bli frisk innan meetinget på Gripen om två veckor..
Plutten ska bli frisk fort, det ska jag se till <3

ROBOTHÄSTEN

Det var absolut bland det coolaste jag varit med om! Så. himla. häftigt. Den kände precis vad vi alla hade för typer av hästar, tex Emmas häst skjuter över henne på vänster sida och det kände robothästen, Jonna har en ganska trög häst och det syntes för hon höll om med benen hela tiden osv. Riktigt kul att få "kvitto" på det man misstänkte (och det tränare sagt åt en) att man missade på i sin sits, vem kan ha mer rätt än en robothäst full med sensorer i hela kroppen?
 
 
Man fick först rida fritt, och det var verkligen som ett dataspel! Man såg sig själv rida i skogen och man var tvungen att styra och reglera fart själv, gick även att rida på ridbana. Den var utbildad Grand Prix och kunde verkligen allt! Och den försökte inte förstå, om man inte gjorde precis rätt så sket den i en. En tur på en sån där varje dag hade gjort de flesta ryttarna gott...  I alla fall, efter att man hade ridit fritt och fick lära sig alla knappar på den så satte de på ett program. Då gick hästen av sig självt och jag skulle bara koncentrera mig på min sits. Det fick man göra två gånger om. I mitt första varv glappade tyglarna och jag var på för mycket för skänkeln, plus att jag hamnade lite åt vänster och ibland i bakvikt. I mitt andra varv hade jag jämt stöd i tyglarna, satt på samma punkt hela tiden och var inte på med skänklarna. Så det var bra att det blev så mycket bättre.
 
 
Hästen hade ju inga ben men om man blundade så rörde den sig så likt att det kändes som om man var ute och red, den kunde allt från ökad trav till Piaff och passage. Rörelsemönstret gjorde så att det blev som en äkta häst att sitta på, otroligt stora gångarter bara.
 
 
Här är lite bilder på hästen som är tagen från deras hemsida: www.stjarnbrogard.se
Film kommer upp på min Instagram: noraalund
 
 

Morgondagens äventyr

Imorgon ska jag och de andra tjejerna från Division 1 laget åka till Stjärnbro gård på ett litet äventyr: vi ska nämligen få rida på en ROBOTHÄST! Det är inte så dumt va? Denna robothäst kan känna av av du tex sitter snett, håller hårdare i ena tygeln osv. Alltså en jättebra chans att få redo på det en vanlig häst inte kan berätta! Mer än såhär vet jag inte, men jag kommer självklart att återkomma imorgon med utvärdering och bilder. Stort tack till SISU som sponsrar laget med 2000 kr för att kunna genomföra aktiviteten, vi är väldigt tacksamma!
 

Cred, bekräftelse och beröm...

Är något jag får mycket av på sociala medier och IRL. Cred och beröm är viktigt för mig, och inte på det sättet att jag är beroende av att höra att jag är duktig hela tiden (för man måste kunna ta kritik också) utan det är något som motiverar mig och det får mig att kämpa det lilla extra. En tung och regnig dag med ett dåligt ridpass är inte så kul, som många av er vet. Men att komma in och se massa fina kommentarer kan göra ens dag ändå, att få höra att man är duktig gör att man känner sig stolt trots allt och man får styrkan att tänka att alla idrottsmän får bakslag ibland, och så kan man släppa den jobbiga dagen, gå vidare från den punkten och få till ett bra ridpass dagen efter istället. Ingen kan neka att de inte behöver beröm, för alla behöver beröm! Beröm kan göra ens dag och så är det. Beröm får en att fortsätta finlira på den där slutan som inte sitter riktigt än, beröm får en att tänka att man kanske har en ljus framtid i dressyrens tecken trots allt, beröm får en att må bra. Man blir glad av att få cred. MEN, man ska inte bara få beröm, för får du ingen kritik så sätter sig iallafall inte den där slutan, oavsett om det står hundra pers och berömmer dig på träningen. För att slutan ska bli bra måste det finnas nån som säger vad du måste göra bättre, om du fixar till det som är fel så blir det rätt, det är ju helt självklart. När du har fixat till det som är fel blir det rätt och man får beröm. Då blir man stolt och känner sig duktig som klarade av att få till det. Folk som inte klarar av att ta kritik blir aldrig bättre. Det spelar ingen roll att alla ger en cred om ingen ger kritik. Utan kritiken vet du inte vad du ska göra bättre, och då ligger du kvar på samma nivå hela tiden eftersom att du aldrig utvecklas. Jag känner flera stycken som aldrig får kritik, och de rider exakt likadant som de gjorde för 3 år sedan. De är bevisen på att du behöver lika mycket av bägge delarna för att utvecklas. Men man kan ju också vända på det, att du bara får kritik och aldrig beröm. Många tror att det är vägen till sucsess. Det fungerar säkert på nån enstaka person, men de allra  flesta människor blir nog ledsna av det. Om man aldrig blir bekräftad av andra så börjar man nog undra varför ingen berömmer en. Tycker de inte att man är tillräkligt bra? Det kan bli så att man istället för att lyckas blir ledsen och gräver ner sig i det istället för att bli stark av det, som det antagligen var tänkt från början. Lika mycket av bägge delarna behövs för att utvecklas. Med det här inlägget så vill jag visa att beröm behövs, och en av ridsportens ledstjärnor är att just bekräfta och berömma andra. Fortsätt med det ni gör, jag läser och tar åt mig det. Det betyder massor, tack för att ni tror på mig! ♥
 

Trimma Benny

Igår red jag dressyr på Benny hemma på gräsbanan för mamma. Han kändes fin men tyvärr var jag lite spänd i början men det släppte mot slutet av passet. Vi tränade på skänkelvikningar, skrittpiruetter,  förvänd galopp och galoppombyten.
 
Gammal bild med dålig kvalité men jaja. Ska fixa iordning headern nu på påsklovet till en lite mer "basic", proffsig och stilren. Jag vill att den ska se ut som i mobilversionen på datorn också. Den jag har nu känns så klumpig och inte alls så stilren som jag vill ha den. Den känns verkligen nästan lite barnslig. Så bort med den och dit med en ny så fort som möjligt!
 
Visa fler inlägg